kims monologer

jag har slängt mig in i hårmodellsträsket igen, och eftersom jag är sjukligt beroende av att gå till frisören så tycker jag det är svinkul. mitt största problem trodde jag var att jag nu har så kort hår att det inte går att klippa så mycket mer, men icke:

frisören: du, jag tänkte kolla en grej med dig
jag: ok, vad?
frisören: vi ska ju bleka ditt hår som du ju ändå tänkte göra
jag: japp
frisören: är det ok att vi lägger i en rosaskiftande toning på det?
jag: japp

det är någonstans här jag får en out-of-body-experience á la greys anatomy, tittar mig själv i ansiktet och skriker genom den ljuddämpade hologramvallen: vadå "japp"?!

men en toning går ju ur till slut.
eller?

kim.