kims monologer

under en tid i min karriär som gymnast förde vi kostdagbok. vi skrev upp exakt det vi åt och hur mycket det vägde. jag kommer ihåg hur skrämmande det var att läsa igenom protokollet efteråt och inse hur mycket man faktiskt trycker i sig på en dag. det visade sig vara en nyttig om än brutal läxa då jag sedan dess har en slags "david och goliat"-förhållande till mat, där jag är goliat och maten är david (det som verkar som en enkel match att säga nej till övervinner mig ändå i slutändan). givetvis har detta följder i en slags ångest och därför måste jag alltid hålla järnkoll på det jag äter (därav funkar GI-metoden alldeles utmärkt för mig).

de senaste dagarna har dock en annan tanke slagit mig. det skulle vara intressant, om än lite skrämmande, att föra en konsumtionsdagbok. hur mycket, och vad, konsumerar jag egentligen varje dag? kanske är en följetång som kommer uppenbara sig på "kims monologer" framöver.

allt för att skapa lite varm, gosig ångest.

kim.