jag har inga stora hårbeklädda näsborrar
jag är som en riktigt stor hund. stora hundar har nämligen ingen aning om att de är stora utan tror isället att de är mopsar eller något annat liknande fjuttigt. jag skulle nog kunna jämföras med en grande danois eller, vid bad hairdays, kanske en irländsk varghund. jag får för mig att alla omkring mig är så mycket äldre än jag själv. åt minstone ser de äldre ut. nu menar jag inte på det negativa, rynkiga sättet, utan på det vuxna, mogna och sofistikerade. först trodde jag det hela hade att göra med mina kläder. att klä sig i baggybralls och sneakers eller uppvikta jeans och conversedojs kanske knappast faller under mogna vuxenkläder, åtminstone enligt mina sjuka premisser. men efter snart en månad på dresscodeat kontor kan jag meddela er att det fan inte sitter i kläderna. den nya teorin är att det har med min form att göra:
- jag är 165 cm lång, inte särskilt ståtligt (för vi vet ju alla att de vuxna också är stora och också därför långa på höjden).
- jag har ett lite för cirkelformat ansikte (det har ju faktiskt bara bebisar, det kan vi väl vara överens om?)
- jag har en yttepytteliten näsa (vuxna har stor eller lång näsa med stora hårbeklädda näsborrar)
- jag trivs inte ofta i höga klackar och bär istället vid fina tillfällen, eller på kontoret, ballerinaskor (detta får mig minst sagt att krympa i jämförelse med stilettklackade, fullkomligt livsfarliga donnor som klick-klack-glider förbi mig titt som tätt).
- jag har ständigt rosiga, lite rödflammiga kinder, likt ett nyss inkommet barn, vintertid (vuxna och mogna kinder beter sig inte på det sättet, de är släta och persikofärgade).
- jag har ovårdade naglar som jag klipper så kort som möjligt och sedan inte filar, vilket gör att de växer ut till åtthörningar som, i och för sig, ser lite lustiga ut (jag säger bara: vuxen = manikyr)
hur uppklädd och piffig jag än känner mig framför spegeln så förvandlas jag till en gloende bumbibjörn så snart en riktig kvinna ställer sig bredvid mig. dessutom tycker jag fortfarande om att ta för mycket smör på mackan och äta oboy-pulver med sked och sedan andas ut (skitkul, testa någon gång, det blir som en privat liten sandstorm). det gör inte vuxna mogna kvinnor med stilettklackar, persikofärgade kinder och franska naglar.
måste avsluta med ett citat från min sambos, vid tillfället, 3 årige systerson, kanske mest för att jag själv inte vill glömma bort det:
mormor: - har du någon puss till mig idag då?
systersonen/sonsonen: - nej dem har jag i bokhyllan.
kim.
- jag är 165 cm lång, inte särskilt ståtligt (för vi vet ju alla att de vuxna också är stora och också därför långa på höjden).
- jag har ett lite för cirkelformat ansikte (det har ju faktiskt bara bebisar, det kan vi väl vara överens om?)
- jag har en yttepytteliten näsa (vuxna har stor eller lång näsa med stora hårbeklädda näsborrar)
- jag trivs inte ofta i höga klackar och bär istället vid fina tillfällen, eller på kontoret, ballerinaskor (detta får mig minst sagt att krympa i jämförelse med stilettklackade, fullkomligt livsfarliga donnor som klick-klack-glider förbi mig titt som tätt).
- jag har ständigt rosiga, lite rödflammiga kinder, likt ett nyss inkommet barn, vintertid (vuxna och mogna kinder beter sig inte på det sättet, de är släta och persikofärgade).
- jag har ovårdade naglar som jag klipper så kort som möjligt och sedan inte filar, vilket gör att de växer ut till åtthörningar som, i och för sig, ser lite lustiga ut (jag säger bara: vuxen = manikyr)
hur uppklädd och piffig jag än känner mig framför spegeln så förvandlas jag till en gloende bumbibjörn så snart en riktig kvinna ställer sig bredvid mig. dessutom tycker jag fortfarande om att ta för mycket smör på mackan och äta oboy-pulver med sked och sedan andas ut (skitkul, testa någon gång, det blir som en privat liten sandstorm). det gör inte vuxna mogna kvinnor med stilettklackar, persikofärgade kinder och franska naglar.
måste avsluta med ett citat från min sambos, vid tillfället, 3 årige systerson, kanske mest för att jag själv inte vill glömma bort det:
mormor: - har du någon puss till mig idag då?
systersonen/sonsonen: - nej dem har jag i bokhyllan.
kim.
Kommentarer
Trackback
