damn you, papperspost!

jag skickade just iväg en arbetsansökan via post (riktig papperspost) en dag för sent där det står att jag är en fena på deadlines. jag älskar när jag är ironisk mot mig själv utan att själv veta om det. det kan ju inte vara annat än charmigt. snacka om att sätta sig själv på pottkanten och öppna för läbbiga frågor vid en eventuell intervju. däremot rättade jag till ett fel som garanterat hade varit fatalt. att skicka ett brev om ett jobb i borås där man uttrycker hur fantastiskt man tycker det är att bo i götet kanske inte är så lyckat.

man kan säga att det är deta mitt liv går ut på just nu; komma på saker jag gjort fel alltför sent. det är alltid så när man skickar papperspost, så fort luckan slagit igen sätter tankeverksamheten igång att gå på högvarv och rätt som det är kommer man på felet. det stora äckliga plumpfelet.

grr.
kim.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback