kims monologer

att söka jobb, få komma på intervju och sen inte få jobbet är som att provsjunga för idoljuryn utan tonkänsla. alla vänner har sagt att man är grym och sen när man visar vad man går för visar det sig att alla har ljugit och bara vill spela den tondöva jäveln ett spratt. även om anledningen till att jag inte fick jobbet var för att de tyckte jag var överkvalificerad, infinner sig idolkänslan påtagligt ofta. jag söker allt jag kan få tag på som stämmer överens med vad jag är kvalificerad för, det börjar likna någon sorts arbetssökarprositution; ge mig låg lön, ge mig en sysselsättning, ge mig bekräftelse. jag börjar på allvar tröttna på detta nu.

detta är inget liv, det är en repad skiva.

kim.