regnvåta nachos
jag känner mig lurad. lurad på konfekten. det finns två anledningar till detta:
- den ena: jag trodde det här med global warming skulle föra med sig ett varmare klimat, trodde att det var det positiva i eländet, men icke. det regnar ju för fan som det aldrig förr gjort. kanske är uttrycket "global warming" bara ett slumputtryck. kanske fungerar det som "bollkalle", där alla faktiskt inte heter kalle, eller "lapplisa", där inte alla, bara några, heter lisa. eller, för all del, som djurgårdens if som kallar sig "stockholms stolthet" (what's up with that?).
- den andra: alla dessa klänningar och klackiga skor jag köpt, vad ska jag göra med dem? det känns liksom inte som jag får valuta för pengarna förrän jag kan visa upp mig i dem. finns det någon "regnpayback"?
det regnar så mycket att vyn ut genom fönstret närmast kan jämföras med tvns myrornas krig. jag blir hypnotiserad. nyss väckte jag mig själv ur hypnosen och upptäckte att mitt te hade kallnat, jag är livrädd nu, hur lång tid tar det egentligen för te att kallna, hur mycket har jag förlorat av mitt liv? och, förresten; te? te hör till kvällar, höst och vinter. inte dag, sommar och juli. men jag fryser, jag huttrar och fryser och hoppas på bättre tider. enligt gp kommer de inte denna vecka. så jag fortsätter med mitt tedrickande och p3-lyssnade tills någon som fått lika nog som jag ringer och säger:
"kim, ta min hand, nu skiter vi i regnet och sätter oss i våra sommarkläder och dricker iskall öl på en after work någonstans."
ätandes regnvåta nachos.
mums.
kim.
- den ena: jag trodde det här med global warming skulle föra med sig ett varmare klimat, trodde att det var det positiva i eländet, men icke. det regnar ju för fan som det aldrig förr gjort. kanske är uttrycket "global warming" bara ett slumputtryck. kanske fungerar det som "bollkalle", där alla faktiskt inte heter kalle, eller "lapplisa", där inte alla, bara några, heter lisa. eller, för all del, som djurgårdens if som kallar sig "stockholms stolthet" (what's up with that?).
- den andra: alla dessa klänningar och klackiga skor jag köpt, vad ska jag göra med dem? det känns liksom inte som jag får valuta för pengarna förrän jag kan visa upp mig i dem. finns det någon "regnpayback"?
det regnar så mycket att vyn ut genom fönstret närmast kan jämföras med tvns myrornas krig. jag blir hypnotiserad. nyss väckte jag mig själv ur hypnosen och upptäckte att mitt te hade kallnat, jag är livrädd nu, hur lång tid tar det egentligen för te att kallna, hur mycket har jag förlorat av mitt liv? och, förresten; te? te hör till kvällar, höst och vinter. inte dag, sommar och juli. men jag fryser, jag huttrar och fryser och hoppas på bättre tider. enligt gp kommer de inte denna vecka. så jag fortsätter med mitt tedrickande och p3-lyssnade tills någon som fått lika nog som jag ringer och säger:
"kim, ta min hand, nu skiter vi i regnet och sätter oss i våra sommarkläder och dricker iskall öl på en after work någonstans."
ätandes regnvåta nachos.
mums.
kim.
Kommentarer
Trackback