kims monologer

julafton firades hemma hos bror, svägerska och brorson tillsammans med dem, mor, far, moster och morbror. och så lilla jag då, aningens bakfull efter gårdagens äventyr men dock vid gott mod, särskilt efter en nubbe eller två.

efter alla attribut som hör en svensk jul till tyckte min bror, som alltid, det var hög tid att spisa lite skivor. vi andra tyckte, något stimmiga i hatten, att detta var en utsökt idé varpå vi skakade våra lurviga till allt ifrån ted gärestad till sweet och metallica.

styrdans med min 20 år äldre bror är ett kapitel för sig, särskilt när båda parter är förfriskade. det slutade med att vi stod och höll varandra i händerna och hoppade likt två småbarn till gärestads "angela", i all blygsamhet (not! som borat skulle uttrycka det). när han i all sin gullighet valde att sätta sig på golvet och dansa använde vi andra honom som julgran och dansade kring honom, mycket underhållande.

igår, juldagen, var storebror inte så störsk men åkte tappert med på juldagsmiddag med mig som chaufför. - vilken hjälte! konstaterade såväl jag som min andre bror.

mina bröder är alla hjältar på sitt eget sätt, alla tre av dem.

kram på er, jag älskar er

kim.