kims monologer

det är ett jävla tjafs just nu om att barn skulle vara någon sorts trendsymbol, en accessoar, som en liten liten hund med bjällra runt halsen. det ligger en oro i luften som fylls av farhågor som att dagens nyblivna föräldrar inte tar sitt ansvar och tror att det är en dans på rosor att föda, ta hand om och uppfostra ett barn.

och jag kan inte annat än att hålla med, för det är precis vad som hänt, med viss modifikation. precis som allt annat som lyfts upp av 70- och 80-talister så länge vi levat, har det blivit trendigt att ha barn.

vi är the trendsetters of the world.
är något viktigt men lite mossigt så hottar vi upp det och förvandlar det till årets julklapp.

vi är individualister som vet vad vi vill, tar för oss och når våra mål, hur klyshigt det än kan låta.
vi är drömmarna som gör drömmen verklig, vi är de som sättar höga mål för att sedan bygga en stege, vi är problemlösarna.

vad än det kan handla om så finns en lösning.
"det löser sig" har ingenting med lathet eller oansvar att göra, snarare tvärtom. det handlar om en självkänsla och ett hopp om framtiden som bara gör oss allt hungrigare.

allt vi tar i blir till guld, inte bara för att vi kan klämma ut lite pengar ur det utan också för att världen blir så mycket vackrare om den glänser och glittrar.

därför: javisst, det är klart att det är trendigt att få barn, det är ju vi 70- och 80-talister som får dem nu. det har ingeting med brist på ansvar eller verklighetsinsikt att göra. vi har bara sett till att det är lite extra kuligt att ha barn nu. vi anpassar verkligheten efter våra trendkänsliga, individualistiska hjärnor. vi gör det bekvämt för oss, så att vi trivs; och sedan när är det förbjudet att trivas?

för ett antal år sedan sade herr persson till folket:
"skaffa fler barn, vi har för få!"
"japp, ska bli!" sa vi och gjorde barnvärlden till en trendrörelse.

och vad har hänt? babyboomen är ett faktum. barn ploppas ut på löpande band och än en gång har vi löst problemet.

så lägg ner gnället och sluta upp att vara bitter för att vi lyckats göra något kul av det som så många unga tidigare varit livrädda för. ska jag ta hand om mitt barn i arton år kan jag väl lika gära ha roligt under tiden och se till att trivas i en fin tillvaro, eller?

för vad är livet om man inte har lite kul då och då?

kim.