den imaginära gaffatejpens charm

det slog mig idag att jag inte är lika het på gröten när det gäller diskussioner som för ett antal år sedan.
missförstå mig inte nu, jag älskar att prata, diskutera, vrida och vända, jag har bara inte riktigt lika kort stubin som förut. förr kunde jag, utan att tänka efter före, bli förbannad från en sekund till en annan, numer finns desto mer eftertanke.

med tiden har jag dessutom utvecklat en detektor som ger utslag när jag hamnar i situationer då en diskussion vore att jämföra med att tugga sockervadd. jag skiter helt enkelt i att engagera mig i sådana lägen, vilket egentligen inte är likt mig.

jag har inte riktigt bestämt mig för om detta är en positiv nyfunnen egenskap eller om den endast är av ondo.
en sak är i alla fall klar och det är att jag, oavsett mer erfarenhet, aldrig kommer överge mina hjärtefrågor. och det kanske räcker.

jag är inte intresserad av att diskutera enkom för diskussionens skull, jag diskuterar för att jag vill lära mig se fler sätt att vinkla ett problem.
finna nya perspektiv.
tjäna nya kunskaper.
gräva fram nya nyanser att måla min värld med.

men aldrig på bekostnad av metervis gaffatejp.

kim.

Kommentarer
Postat av: Conradnikita

Enjoyed browsing through the site. Keep up the good work.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback