charlie chaplin vs kim

brukar ni liksom jag spela upp absurda scenarion i huvudet när ni är trötta?
nyss fick jag en och den är knäppi.

jag sitter och hänger med huvudet mellan knäna för att få blod i huvudet (inbillar mig att jag blir pigg snabbt då) och tänker mig att det bästa nog vore att stå på händer. jag råkar nämligen vara ovanligt bra på att stå på händer och gör det då och då när jag känner för det (oavsett geografisk placering). då, som en fladdrig film på ett slappt lakan spelas den svartvita filmen av kim ståendes på händer på kontoret och därefter fallandes över de bord och stolar som står alldeles bredvid upp. skrammel, bang, kling, klong, klang. och sen jag, liggandes på golvet med ont här och var, skrattandes av pinsamhet, absurdum och chock. röd som ett babianarsle i ansiktet .

jag tror filmen slutar med att jag går hem. men jag har inte bestämt mig än.

the end.
kim. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback