kims monologer

hur vet jag att saker och ting faktiskt är det jag upplever det att vara? hur vet jag att jag inte intalar mig själv att situationen är på ett vis för att rädda mig själv? rädda mig själv från andras dömande, rädda mig själv från mig. min kärlek är för tillfället på annan ort, i annat land. tre veckor är ingenting och jag har varit ifrån min kärlek under långt längre perioder.

jag klarar mig själv, jag är en stark person. jag är också en sentimental hopplös romantiker. en kombination som kan vara motsägelsefull. människor som lär känna mig nära och innerligt märker att denna mjuka sida kan vara till en obotlig nackdel.

råstark vilja kan förvränga verkligheten. är jag beroende av en annan människa? är jag en stark och självständig person? tänker jag för mycket?

en sida av mig vill slappna av i beroendet av kärlek. en annan sida vill vara på tårna, hela tiden beredd. rädslan sitter i andras dömande, att vara rädd för vad andra personer tänker när jag blottar min oro, min rädsla för att verka för beroende.

slutsatsen har blivit:
jag är kär, så jag skiter i det.

kim.