kims monologer

jag har blivit ovän med sommaren. den har testat mitt tålamod one too many times. jag sitter innne och fräser och spottar och tittar med smala ögon på den blå himlen.

"om det inte dög då så duger det ta mig fan inte nu heller"

jag tror inte på det jag ser. jag vet att när jag kommer ut står det ett moln bakom hörnet och lurar och skvätter regndroppar likt en revirkänslig byracka.

jag har aldrig varit så blek i hela mitt liv. jag som brukar anta en färg som skiftar i lila sitter här och är nära på genomskinlig.

piss och skit.
kim.