kims monologer

det står en man på taket mitt emot mitt fönster. igår stod han där också, då med en vattenslang som han spolade bort gammal flagad färg med. de röda flingorna singlade ner på vår fina innergård här nere och förvandlade den till en något mindre inbjudande solplats. idag sopar han. han sopar ner resterna av färgen och all annan smuts ner på gräsmattan. igen. han är fastspänd vid en skorsten. rätt vad det är dyker jag upp ur den beväpnad med sax, likt en ond jultomte.

passa dig du gubbe lilla.

klipp.
kim.